Fattigdomen i Sverige ökar allt mer och mer och vi anser det är ett problem.
Eller snarare jag anser att det är ett problem.
Fattigdomen medvetenhet ökar allt mer ifrån håll och kanter men det jag tycker vi borde se är varför fattigdomen ökar, är det för vi blivit lata?, för att jobben minskar?, eller på grund utav någonting annat?

Jag har alltid varit fölr socialbidraget i sig när man ser hur vi människor far illa dagligen idag, när vi ibland inte kan råför olyckor som gör det omjlig att jobba, inte kan rå för att kärleken inte räcker till i ett förhållande och vi blir ensamstående med barn som kostar pengar.
Det låter hemskt med vi människor kostar pengar trots vårat lika värde.

Det jag dock inte är för på något vis är de männsikor som uttnuttjar social bidraget för att de helt enkelt inte orkar eller är för lata.
Det gör mig förbannad och undrar om folk inte fattar att det verkligen finns dem som behöver det.
De människor som gör sig till sjukpensionär trots att de ej behöver men för att de är nekvämmt.

De är klart, i alla fall för mig att jag skulle önska att någon satt in pengar på mitt konto varje månad så jag slapp oroa mig för mitt dagliga bröd och tak över huvudet.

Att aftonbladet reporter levt fattigt för att visa hur det kan vara hoppas jag inte anses som fult utan ökar en medvetenhet hur svårt det verkligen kan vara om det inte finns någon hjälp, inte något skyddsnät?
Ta hand om varandra och uppskatta det man har tycker jag är dagens ord. För att uttnyttja andra på deras bekostnad är inte bara fult och vidrigt.